Håkon Vist
vd för laddoperatören Recharge
I september var 49 procent av alla nya personbilar i Sverige helt eldrivna, upp från 38 procent året före. I volym ökade nyregistreringarna av elbilar med 46 procent. Men även om pilarna äntligen pekar åt rätt håll igen är skillnaden fortfarande betydande när vi blickar utanför våra gränser. Som jämförelse satte Norge, Danmark och Finland nya rekord förra månaden med elbilsandelar på 98,8, 88,8 respektive 62,1 procent.
2026 har också visat hur snabbt politiska och ekonomiska ramar kan förändras. Till följd av kriget i Iran och högre drivmedelspriser föreslog regeringen ytterligare tillfälliga sänkningar av drivmedelsskatterna med 2,40 kronor per liter från juli till november. Regeringens egen motivering visar hur krishantering snabbt kan påverka transportekonomin.
Det är ett bra tillfälle att ställa tre frågor till våra framtida beslutsfattare.
1. Vilken roll ska staten spela när elektrisk mobilitet blir en kommersiell massmarknad?
Sverige har redan ett omfattande laddnätverk för personbilar, och stora delar av infrastrukturen kan nu för första gången byggas och drivas på kommersiella villkor. Samtidigt finns det fortfarande geografiska luckor och platser där trafikunderlaget inte är starkt nog för att bära investeringen på egen hand.
Nästa fas kräver större precision i användningen av styrmedel. Tillgänglighet, effekt, geografisk täckning och faktisk användning bör få större betydelse när myndigheterna bedömer var offentliga styrmedel fortfarande behövs.
Våra egna ladddata visar hur snabbt användningen utvecklas. I juni och juli hade Recharge nära 25 procent fler laddsessioner i Sverige än under samma period året före. Energileveransen ökade samtidigt med omkring 30 procent. Infrastruktur som redan finns på plats används allt mer.
Det ger utrymme för en mer riktad offentlig roll, där stöd ges där marknaden fortfarande behöver hjälp för att etablera nödvändig täckning. Där efterfrågan redan är stark kan fortsatt utbyggnad i större utsträckning ske på kommersiella villkor.
2. Hur håller Sverige en långsiktig riktning genom kortsiktiga kriser?
Den nuvarande energisituationen illustrerar utmaningen väl. Tillfälliga åtgärder kan vara nödvändiga när hushåll och företag drabbas av kraftiga prischocker. Samtidigt planeras investeringar i bilar, laddinfrastruktur och energisystem med en tidshorisont på många år.
När ramvillkoren förändras snabbt ökar osäkerheten för både konsumenter och investerare. Det gäller särskilt i en transportsektor där tekniken utvecklas snabbt och kapital binds under lång tid.
Sverige behöver därför en riktning som är tydlig även när kortsiktig krishantering blir nödvändig. Enskilda åtgärder kommer och går. Förväntningarna på vart transportsektorn ska röra sig under de kommande tio åren bör vara betydligt stabilare.
3. Vilken roll ska elektrisk mobilitet spela för svensk konkurrenskraft?
Elektrisk mobilitet påverkar mer än utsläppen från personbilar. Den berör energianvändning, bilindustri, teknikutveckling, investeringar och kostnaderna för att transportera människor och varor.
Sverige har starka förutsättningar. Vi har en betydande bilindustri, en utvecklad energimarknad och en väl utbyggd laddinfrastruktur. Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen, och både teknik och modellutbud utvecklas snabbt. Den här månadens eCarExpo i Stockholm gav en aktuell bild av tempot, med en rad svenska premiärer och nya elektriska modeller.
När nästa politiska period tar form måste Sverige därför klargöra hur elektrisk mobilitet ska bidra till lägre utsläpp och transportkostnader, starkare konkurrenskraft och minskat oljeberoende.
Elbilsmarknaden växer igen. Laddinfrastrukturen används mer. Grannländerna har kommit långt, och flera marknader ökar tempot.
Det ger Sverige ett bra utgångsläge. Nu måste landet definiera vad nästa transportkapitel ska vara.
